Välkommen till Svenska Föreningen
för Industriellt Rättskydd (SFIR)

SFIR främjar intresset för och kunskapen om det industriella rättsskyddet, främst patenträtt, varumärkesrätt, mönsterrätt, växtförädlarrätt, namn- och firmarätt samt skydd mot otillbörlig konkurrens. Föreningen vill genom sin verksamhet bidra till en ändamålsenlig och enhetlig utveckling av lagstiftning och rättstillämpning på detta område, såväl i Sverige och de övriga nordiska länderna som på det vidare, internationella planet.

Läs mer om SFIR

Kommande evenemang

Inga kommande evenemang

 

Aktuell information

 

SFIRs brev till Högsta domstolen den 18 januari 2010 ang. mål Ö 5095-09 (Jäv)

 

Amicus curiae är inte någon etablerad företeelse i Sverige, men fyller även här ett behov av att partsobundna synpunkter kan föras fram i mål som har en räckvidd utöver det enskilda fallet. I en tid när immaterialrätten är föremål för kritisk uppmärksamhet i massmedia - och bland allmänheten - är vikten av förtroende till opartiskheten hos domare i immaterialrättsliga mål särskilt tydlig. Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd (SFIR) tar därför allvarligt på att styrelseuppdrag och medlemskap i föreningen har anförts som om­ständigheter ägnade att rubba förtroende och att föreningen i detta samman­hang har betecknats som en "rättighetshavarorganisation". Det är angeläget att bedömningen av jävsfrågan ses ur ett vidare perspektiv, grundas på en korrekt uppfatt­ning om SFIR:s syfte och verksamhet och i vad mån aktiv medverkan i föreningen av domare i immaterialrättsliga mål verkligen kan äventyra ovälden i deras dömande. SFIR:s styrelse ser det därför som angeläget att till Högsta domstolen framföra följande synpunk­ter:

 

SFIR har enligt sina stadgar till ändamål:

 

"att främja förståelse för vikten av ett väl utvecklat industriellt rättsskydd i vidaste bemärkelse, internationellt och nationellt, inbegripet skydd för uppfinningar, möns­ter och design, varumärke, firma, ursprungsangivelse och ursprungskännetecken (appellation d'origine) samt andra närstående immateriella rättigheter liksom ett effektivt rättsskydd mot otillbörlig konkurrens,

 

att sprida kännedom om gällande lagstiftning och rättspraxis på området i Sverige och övriga Norden samt i andra länder som spelar en viktig roll för rättsutvecklingen inom det industriella rättsskyddet samt

 

att verka för en vidareutveckling av det industriella rättsskyddet, nationellt och internationellt, och en anpassning av detta till den industriella och kommersiella utvecklingens krav.

 

Föreningen medverkar via AIPPI-gruppen i AIPPIs arbete med att dels ta fram nya och förbättra befintliga internationella konventioner och andra överenskom­melser inom immaterialrätten, dels verka för att dessa vinner en ökad internationell tillämplighet."

 

SFIR bildades 1908, samma år som den så kallade Patentlagstiftningskommittén till­sattes. Ut­­red­ningsuppdraget var stort och omfattande, att anpassa och modernisera svensk rätt över hela det industriella rättsskyddets område (patent-, varumärkes-, mönster­skydd, åtgärder till skydd mot annan illojal konkurrens m.m.), inklusive att föreslå en ny organisation för patentverket. Det fanns således ett uppenbart behov av en sam­man­­slutning för alla intresserade av det industriella rättskyddet, som kunde utbyta åsikter och påverka lagstiftningsarbetet oberoende av särintressen eller facksynpunk­ter. Då liksom nu var föreningens ändamål att bidra till en ändamålsenlig utveckling av det industriella rättsskyddet nationellt och internationellt ur ett samhällsperspektiv. (Se vidare Levin, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd 1908-2008, Nordiskt Immateriellt Rättsskydd 2008, s. 620-634.)

 

Minst lika påtagligt idag som för hundra år sedan är behovet av en dynamisk rättsutveckling pådet immaterialrättsliga området med ett internationellt perspektiv och utifrån den pågåendetekniska och marknadsmässiga omdaningen. Rättsutvecklingen sker genom oavbrutet lagstiftningsarbete på nationell, regional och internationell nivå, men lika viktig är den fortgående utvecklingen i rättspraxis nationellt, inklusive EU-domstolen, och utomlands. Det är därför mer angeläget än någonsin att de som i Sverige arbetar med immaterialrätter följer och medverkar i denna utveckling. Det gäller inte minst domare som sysslar med sådana mål. SFIR utgör det nationella forum för alla intresserade kretsar som behövs för att informera om och påverka utvecklingen.

 

SFIR är således en organisation för alla som är intresserade av det industriella rättsskyddets utveckling, och föreningen företräder inte några särintressen på området. Industrins och näringslivets intressen är centrala men dessa styrs av såväl rätts­havarsynpunkter som tredjemanssynpunkter,eftersom företag lika ofta befinner sig i situationen att vara konkurrent till enrättshavare som att själva vara rättshavare. Balans mellan rättshavar- och tredjemansintressen är därför ett fundamen­talt element i det immateriella rättsskyddet och en given utgångspunkt för SFIR. För SFIR är den övergripande värderingen av rättsskyddets utformningatt detta skall främja samhällets intresse avteknisk och ekonomisk utveckling. Det är därför en missuppfattning att SFIR är en "rättighetshavarorganisation".

 

En sådan inställning har inte minst varit viktig under senare år då den allmänna trenden, inklusive den officiella svens­ka politiken, varit skärp­ta sanktioner och starkare skydd. En behövlig kritik och en öppen debatt i föreningens hägn förutsätter emellertid att alla som är berörda av det industriella rättsskyddet är företrädda inom föreningen - akademiker, domare och myndighetsföreträdare lika väl som industrirepresentanter, advokater och patent- och varumärkes­­ombud - så att ett brett spektrum av olika synpunkter kommer fram. Den nuvarande balanse­rade, kritiska och öppna inställningen har sedan länge varit förening­ens kännemärke.

 

SFIR:s obundna ställning har sedan föreningens tillkomst återspeglats i sammansättningen av dess styrelse. Kammarrätts­rådet Conrad Carle­son valdes 1918 till föreningens ordförande och Birger Ekeberg var medlem av föreningens styrelse under 44 år. Han hade som ung professor kommit med i styrelsen från starten 1908 och valdes 1922 till föreningens vice ordförande, en post som han innehade i tio år samtidigt som han var justitieminister åren 1920-21 och 1923-24, jus­titieråd från år 1925 samt president i Svea hovrätt 1931-46. Från 1933 fortsatte Eke­berg att vara en aktiv ledamot av styrel­sen ända fram till 1952. Senare har föreningen som ordförande haft professor Gösta Eberstein, patentverkschefen Åke von Zweigberg, professorerna Seve Ljungman och Ulf Bernitz, och den dominerande "traditionen" med en akademiker som ordförande gäller alltjämt. Att domare, myndighetspersoner och akademiker i Carlesons, Ekebergs, Ebersteins och von Zweigbergs anda - utan att äventyra oberoende och opartiskhet vid utövningen av sina huvudfunktioner - aktivt deltar i föreningens verksamhet är kanske än mer väsentligt för immaterialrättens ändamålsenliga utveckling idag med många nya utmaningar och allt fler politiskt kontroversiella ämnen.

 

För SFIR:s styrelse den 18 januari 2010,

 

varvid noteras att styrelseledamoten rådman Tomas Norström varken deltagit i beslutet att upprätta skrivelsen eller diskussionerna om dess utformning samt att inga föreningsmedlemmar utanför styrelsen har deltagit i beslut om eller utformning av skrivelsen.

 

Marianne Levin

Professor, jur. dr. dr h.c.

Ordförande